(Klicka på bilderna för att se dem i större storlek, tryck vänsterpil i webbläsaren för att komma tillbaka)                                                          (För att komma till andra sidor när du vill se våra olika produkter så ska du klicka på lämplig rubrik ovan i det svarta fältet)

OBS: Temperatur på returvattnet till pannan bör vara  minst 65°C , det förlänger pannans livslängd radikalt.

• Astra pannor arbetar efter principen med omvänd gasförbränning.  Under pyrolysprosessen bildas brännbara gaser i den övre kammaren, och dessa gaser bränns i keramiken och den undre kammaren vid hög temperatur 900°C (se bild).  Gasförbränning har stora fördelar jämfört med  äldre rosterförbrännings och överförbränningsteknik. Mindre oförbrända gaser och kolmonoxid (CO) bildning minimeras. Den elektroniska kontrollenheten innebär att effekten kan regleras steglöst mellan  40-100% .

• Pannkroppens ytor som kommer i kontakt med förbränningen är tillverkade i 6 mm tjockt P265GH olegerat tryckkärlstål, och yttermanteln är 4 mm stål.

• Rymlig vedkammare; tiden mellan vedinlägg är normalt mellan  5 och 8 timmar. Om pannan går på 30% av sin effekt så är förbränningstiden  8-12 timmar.

• Uraskning och sotning är enkelt, aska tas ut  1-2 gånger per vecka.

• Astra pannor är utrustade med elektronisk regulator (PID-regulator).

• Astra pannor med regulator ger en mer effektiv styrning av förbränningen; pannan kommer snabbare och mer exakt in i effektivt förbränningsläge. Därmed ger den en bättre total förbränningsekonomi än äldre panntekniker. Mindre med skadliga utsläpp till luften är också ett resultat.

• En nödkylningsslinga är installerad i  alla  Astra pannor. Det skyddar pannan mot överhettning vid strömavbrott eller stopp i vattencirkulationen.

Dimensioneringstips

Räkna med att du behöver 10-15 liter acktankvolym per m2 uppvärmd golvyta.               Ex.: 100 m2 golv * 15 l. per m2 golv = 1500 l. acktank.                                                       Därefter kan du räkna ut behov av panneffekt:                                                             Normalt är att räkna 50 l. acktankvolym per kW panneffekt.                                              Ex.: 1500 l. acktank /50 l. = 30 kW panneffekt.

Expansionskärl: Vid vedeldning särskilt sommartid med långa eldningsintervall, så får man stora förändringar på värmevattnets volym när det kallnar av. Det är viktigt att ha tillräckligt stor volym på expansionskärlet för att inte få luft i de radiatorer som är högst belägna i huset. Minst 5 % expansionsvolym av systemets totala volym är nödvändigt, om utrymme finns för större expansionskärl så dimensionera volym till 10 % av systemvolymen. Om man installerar ett slutet expansionskärl så ska det vara förtryckt med 0,5 Bar och det behövs säkerhetsventil 1,5 Bar öppningstryck och en tryckmanometer måste också installeras.

Bränsle

Det absolut viktigaste vid eldning i en modern miljögodkänd vedpanna är att du har torr ved. Om du avser att installera vedeldning i din fastighet och avser att själv producera din ved, börja då med att bygga vedbod och bereda veden. Därefter kan du bygga pannrum. Har du misslyckats med att få veden ordentligt torr före hösten så bör du spara denna ved till nästa år och i stället köpa in torr ved från någon vedhandlare.

Alla trädslag kan användas i en vedpanna men försiktighet måste iaktas med Ek och Björk! Eken ger en extremt hög temperatur vid förbränning och Björkens näver ger mycket tjärbildning och för snabb övertändning i vedkammaren, därvid blir glödbädden ofta för stor. Dessa trädslag bör därför inte utgöra mer än max. 30-50 % av bränslet.

Den rekommenderade tjockleken på ved är 100-150 mm. Tjockare vedträn bör delas minst en gång. klenare ved ska inte klyvas, den kan i stället randbarkas med barkspade eller  med motorsåg i samband med avverkning eller före kapningen. Upp till 15% av bränsleladdningen kan bestå av fina träflisor och sågspån. Dock skall de läggas på ett sådant sätt så att de inte blockerar öppningen i den keramiska brännaren, som förbinder de övre och nedre kamrarna i pannan. Använd inte nyhuggen eller fuktig ved. Driften av pannan blir ineffektiv, avlagringar av tjära på innerväggar samt kondensangrepp uppstår då. Korrosion i pannan sker flera gånger snabbare när eldning sker med nyhuggen ved eller ved som enbart har torkats utomhus i några månader!                                                            Veden ska vara torr, fukthalt ej över 20%. Den torrhetsgraden når man om man torkar veden I öppen luft i 18-24 månader.
Rekommendationer för vedberedningen:
• förvara färdig ved på en ordentligt ventilerad vedbod – om möjligt på en solbelyst plats
• ved ska vara väl skyddad från regn och snö;
• bitar av kluven ved bör staplas med tillräckliga luckor mellan dem så att fritt cirkulerande
luft kan blåsa bort fukten från veden,
• det skall finnas tillräckligt med utrymme ovanför högen av ved under taket och tillräcklig
ventilation för att avlägsna den fuktiga luften,
• Det är inte lämpligt att lagra nykluven ved i en källare, eftersom veden kräver sol och fria
luftrörelser för att torka. Torr ved kan lagras i källaren där tillräcklig ventilation garanteras;
Beroende på vilken typ av trä, måste mjukt trä (al, asp, gran, poppel) torkas i minst 8
månader och hårt trä (ek, ask, björk) i minst 20 månader. Att elda pannan med kol, gummi
eller plast är förbjudet. Men att fylla träbriketter i pannan tillsammans med sina
plastförpackningar är tillåtet.

Väl torkad och frisk ved innehåller normalt för trädslagen Al, Asp, Gran, Tall ca.  2000 -2100 kWh/fastkubikmeter och Bok, Ek och Ask håller normalt 2600 – 2700 kWh.  Volymvikten för torr barrved är normalt 550-750 kg/fastkubikmeter och för lövved 600-850 kg/fastkubikmeter.                                                                                                                   1 liter massiv ved med 25 % vattenhalt, innehåller cirka 2 kWh eller om man räknar vikt så kan man räkna 3,8 kWh/kg. Energiinnehållet för färdig pannved kan variera stort beroende på trädslag, friskhet och torrhet, ett medelvärde för normal torkad blandved kan vara 1250 kWh/m3s kapad & kluven pannved. En villa kan förbruka allt mellan 15000 och 50000 kWh/år beroende på storlek, isolering, geografiskt läge, tappvarmvattenbehov och önskad rumstemperatur. Årskostnaden för att köpa färdig hemlevererad pannved  ligger oftast på en tredjedel av vad pellets eller el till värmepump kostar.

Aktuella priser på ved hittas enklast på: “www.blocket.se”, om man söker på ordet “ved” i kategorin ” Bygg och trädgård”.

Densiteten för briketter kan vara upp till dubbel mot ved. Därför kan en större energimängd fås för varje laddning av pannan med briketter jämfört med ved, och eldningsintervallen kan förlängas. Fukthalten hos briketter är 5-8%,  och ger oftast mindre sot och aska än ved.

Läs på Statens Provningsanstalts sida hur du bäst utnyttjar din veds energiinnehåll.          Sp Elda rätt i vedpanna

Tillvägagångsätt för tändning av ASTRA-pannan

Vid tändning av en ASTRA-panna kan följande metod rekommenderas: Kontrollera att allt ser normalt ut i pannrummet och inget brännbart finns för nära pannan. Öppna direktspjället. Lägg i tidningspapper eller annat lättantändligt material i botten på vedkammaren så att pappret sticker ner genom öppningen i keramiken. Lägg på finhuggna och torra vedstickor. Ladda ved fullt utan några stora tomrum i övre förbränningskammaren. Större bitar av ved ska laddas i mitten och
mindre bitar på sidorna, eftersom väggarna i förbränningskammaren bromsar
förbränningen av de större vedträna, på grund av deras lägre temperatur. Veden får inte
täcka öppningen för direktspjället, eftersom det kommer att göra
tändningen svårare. Se till att övre luckan är stängd.  Sätt gröna strömbrytaren på manöverpanelen i tilläge, ska då höras att laddomatpumpen går någon sekund och sedan stannar. Lägg in lite papper i nedre kammaren, tänd pappret i den undre förbränningskammaren och låt nedre luckan vara öppen till det har tagit sig ordentligt i veden i övre kammaren. Om du tycker det är obekvämt att nå in i kammaren så kan du vara hjälpt av en ljuständare med långt munstycke för att nå in eller ännu bättre en handhållen gasolbrännare. När du hör att det brinner ordentligt, sätt den röda knappen på manöverpanelen i startäge. Då börjar fläkten att rotera och varvar upp till fullt varvtal. Stäng nedre luckan. När temperaturen på rökgastermometern stigit mot 150- 200 grader, stäng direktspjället. Rökgastemperaturen bör ej ha en medeltemperatur över 240 grader.

INSTALLATION

ASTRA-pannor är vid leverans väl förpackade, inplastade och fastskruvade på träpall med trähäck runt omkring.

Inlyftning av panna i pannrummet är ofta ett besvärligt moment i installationen. Lämpligt är att lätta upp pannan genom att ta bort luckorna, det är enkelt, peta bara upp gångjärnssprintarna så är luckan lös. Lyft därefter ur nedre keramiken. Täckluckan och turbulatorplåtarna kan också lyftas ur.

  Det går utmärkt att lyfta pannan med stropp eller spännband genom att dra bandet in genom övre luckhålet och igenom hålet för direktspjället och upp där luckan över turbulatorplåtarna sitter. Var försiktig så kontrollpanelen inte skadas, någon träbit eller liknande måste läggas mellan bandet och pannkroppen som skydd för panelen!                     Se bilderna här hur bandet kan monteras:

Ofta ska pannan ner för någon trappa eller genom en trång dörr. En robust säckkärra kan ibland vara en lösning. Finns det gott om plats kan en palldragare vara till stor nytta,  lägg ut plankor eller uppkörningsramper för bilkärra över trösklar eller trappsteg. Rör som är ca 70 cm långa,  kan också användas i en del lägen för att rulla pannan på.

Vid installation med Laddomat 21/60, rekommenderas att använda termostatinsats för 72 *C eller 78 *C, i laddomaten, vilken termostatinsats som fungerar bäst kan vara beroende på hur just din anläggning är dimensionerad avseende rördiametrar och storlek på ack-tank samt avstånd mellan panna och ack-tank. och vilken panntemperatur du vill ha, 85-90*C är lämpligt börvärde på pannans arbetstemperatur, börvärde ner till 80*C kan också fungera bra men förutsätter då som regel 72 *C termostatinsats i laddomaten.

INSTALLATION AV NÖDKYLNINGSVENTIL                                                            Vedpannor ska utrustas med säkerhetsanordning som förhindrar kokning om cirkulationen skulle förhindras. Alla ASTRA-pannor är utrustade med en inbyggd nödkylslinga som skall anslutas till inkommande kallvatten via en termisk nödkylningsventil, t.ex. Danfoss BVTS eller Somatherm SYR 3065 eller SYR 5067 och avloppsledning till golvbrunn. Observera dock att den termiska nödkylningsventilen inte ersätter andra säkerhetsmekanismer som till exempel ev. säkerhetsventil vid slutet system och säkerhetstermostat för pannans fläkt. Den termiska nödkylningsventilen kopplas till nödkylslingan i muffarna dim. 15R, så att pannan kyls av kallvatten så länge panntemperaturen överstiger ventilens öppningstemperatur. Ventilens temperaturgivare installeras i  muffen dim.  15R i pannans övre del.                                                                                                                  Ladda ner pdf-fil med mer information om Danfoss BVTS genom att klicka på länkarna nedan, för att komma tillbaka till den här sidan, klicka på bakåtpilen i webläsaren: 

Nödkylventil Danfoss BVTS

Nödkylventil Danfoss BVTS monteringsintruktion

Rökröranslutning

Till Astra pannor följer ett 0,5 meter långt rökrör med sotlucka, om du behöver annat utförande på rökröret är det enklast att anpassa och bygga på plats.

Det kan  ofta vara praktiskt att använda böjliga rökrör av rostfritt material samt anslutningsstosar anpassade för dessa. Dessa finns som regel att köpa hos firmor som säljer eller installerar braskaminer. Oftast får man räkna med en del egen konstruktion och svetsning för att få till en bra lösning. Rådgör med din sotare om du är osäker på hur det ska monteras. Jag säljer även kompletta modulskorstenar av Vilpra chimney´s fabrikat, fråga efter offert om du behöver skorsten.

Rostfri böjlig insatsslang för skorsten kan ofta vara smidigt att använda som rökrör vid komplicerade installationer.

Om rökgastemperaturen är låg

När pannan är ny, eller om veden är dåligt torr eller sommartid när eldning sker endast för tappvarmvatten, kan det vara lämpligt att ta ur en eller flera av turbulatorplåtarna för att undvika för låg rökgastemperatur ( bör ej understiga 150 *C).

Underhåll

Det finns som regel gott om dammpartiklar i pannrumsluften, dessa kan med tiden fastna i förbränningsfläktens fläkthjul och orsaka för låg fläktkapacitet, kontrollera fläkthjulet före varje eldningssäsong och rengör vid behov.

Sota ur pannan  och kaminen regelbundet, sotig utrustning ger dålig verkningsgrad.  Sotviskor av olika modeller är bra investering. Jula-butikerna säljer viskor i diameter 75 – 80 mm. Dragstänger finns olika, böjbara eller stela. Dessa passar bra till att borsta ur pannans värmeväxlare och rökrör eller pelletskaminens rökrör.

Askdammsugare är smidigt verktyg för rengöringen av pannan eller pelletskaminen. Den här avbildade modellen med inbyggd sugmotor finns att köpa på Biltema eller Clas Ohlsson´s butiker.

Efter rengöring,

Var noga med att kontrollera att turbulatorplåtarna blir rätt återmonterade och nedre keramiken är ordentligt inskjuten i nedre förbränningskammaren. På H-serien skjuts två av de lösa segmenten in med askrakan tills de står längst in på nedre keramiken, de andra två segmenten placeras i framkant på nedre keramiken. Segmenten bidrar till att få rätt turbulens på rökgaserna. G-serien har endast två segment som placeras i framkant på undre keramiken. Kontrollera att  övre keramiken inte är trasig, då kan det komma ner stora glödbitar i nedre brännkammaren, vilket ger dålig förbränning.

På pelletskaminen ska flammplåten läggas tillbaka i sitt säte, brännkoppen ställs tillbaka med det stora hålet riktat mot tändelementet.

Normer för installation i byggnad och separata pannhus, placering och brandskydd mm.

Du ladda ner LBK´s normer för brandskydd i byggnader och installationer i pannrum. Denna manual är i första hand utarbetad för lantbrukets byggnader, men är i de flesta stycken även tillämplig för andra byggnader med fastbränslepannor. Klicka på den blå texten nedan så öppnas manualen som pdf. :                                                                    LBK normer pannrum

Före nyinstallation eller utbyte av panna bör du kontrollera vilka regler som gäller hos just dig, det kan vara stora variationer mellan olika kommuners miljökontor vad gäller krav på miljöklassning och sotningsväsendet har olika krav vad gäller brandsäkerhet, det kan även vara bra att göra en koll med ditt försäkringsbolag angående dess brandsäkerhetskrav.

Faktorer som spelar in är bla.husets  belägenhet, tätbebyggelse eller “långt bort i skogen”, pannans storlek, om det finns ackumulatortank, krav att pannan är “Miljögodkänd” dvs. att den uppfyller kravet för “klass 3” i “EU-norm 303-5”, ev. förhandsprövning av miljökontoret m.m.

Observera att begreppet “Miljögodkänd” endast omfattar att pannan klarar kraven vad gäller rökgasemissioner motsvarande EU-norm 303-5 klass 3, det säger inget i övrigt om vad pannan uppfyller för normer.                                                                                          En panna som är klassad med intyg om överensstämmelse enligt EU-norm 303-5, med klass 2 eller klass 3, är däremot testad på ett stort antal punkter avseende konstruktionens kvalitet och överensstämmelse med olika tekniska standards.

Svensk återförsäljare: Hedlunds Skogsenergi / Gösta Hedlund

Hällebo 176,  697 91 Pålsboda   Orgnr: 550420-6672  Innehar: F-skatt

Telnr: 070-3244056 E-Mail: gosta@skogsenergi.eu Hemsida: www.skogsenergi.eu

Mot pristillägg kan pannorna fås utrustade med hål i sidan för flisstoker eller förugn. Hålet kan måttanpassas allt efter önskemål.

Bilderna visar en Siba förugn 50 kW dockad mot Astra H-45.

Förugnens fläkt varvtalsstyrs från pannans regulator.

Eldslågan från förugnen in i övre kammaren.

 

 

 

 

Det går även att köpa till extra pannlucka som kan anpassas med hål för montage av pelletsbrännare.